Dissektionen av abborre
 
Roliga och enkla experiment för barn och vuxna.

Dissektionen av abborre

Biologi
Gör middagen lite roligare genom att först dissekera maten.
Gilla: Dela:

Det här behöver du

  • 1 st färsk abborre - Denna kan du köpa i en livsmedelsbutik som har fiskdisk. Kolla så att den inte blivit rensad (men har de oftast inte blivit). Abborren bör helst väga 250 g eller mer, annars kan det bli lite pilligt.
  • 1 st skärbräda
  • 1 st nagelsax
  • 1 st kraftigare sax
  • 1 st pincett
  • 1 st penna
  • 1 st tandpetare
  • 1 st glas
  • Vatten
  • Spis, stekpanna och stekspade
  • Smör, salt och peppar
Det känns ekologiskt och etiskt riktigt att abborren inte kastas efter dissektionen, utan används som mat. Se dissektionen som en extra lång och intressant förberedelse av maten. Dissektionen i sin helhet tar ungefär 2 timmar (inklusive tillagning). Har du ont om tid kan du hoppa över de steg märkta ”extra” - då tar dissektionen ungefär 1,5 timme (inklusive tillagning).

Steg 1

Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende.

Förklaring
Abborren är lätt att känna igen på sin höga kropp och sin grönaktiga grundfärg med mörka ränder.

Den är en av Sveriges vanligaste fiskar och är allmän i de flesta stora sjöar och vattendrag nedanför fjällen. Den är också vanlig i bräckt vatten, såsom i Östersjön, Öresund och vid flodmynningar på västkusten. Den största abborre som fångats i Sverige togs faktiskt på västkusten, närmare bestämt i Lysekil. Den vägde 3,15 kg. Oftast blir abborren dock 25–35 cm lång och väger då några hekto.

Abborrar lever i stim, men tenderar att bli alltmer självständiga ju äldre de blir. I vissa sjöar är de så vanliga att konkurrens om födan gör att ingen växer sig särskilt stor. Dessa stora samlingar av abborrar brukar man kalla "tusenbröder".

Abborre är en populär matfisk. Den har en god smak i sig, och kräver bara sparsam kryddning.

Steg 2

Hitta de olika fenorna, närmare bestämt två bröstfenor (a), två bukfenor (b), analfenan (c), främre (d) och bakre ryggfenan (e) samt stjärtfenan (f).

Förklaring
Precis bakom huvudet, på vardera sida, sitter de två bröstfenorna. Det var från dessa fenor som de första fyrfota djuren utvecklade sina framben. Och precis som med frambenen hos ett fyrfota djur kan bröstfenorna skapa många sorters rörelse, bland annat svänga, simma uppåt och neråt och stanna.

På fiskens undersida, ganska långt fram, sitter de två bukfenorna. Det var från dessa fenor som de första fyrfota djuren utvecklade sina bakben. Även dessa använder abborren för många sorters rörelse, bland annat för att svänga, simma uppåt och neråt och stanna.

Längre bak på fiskens undersida sitter analfenan. Denna använder fisken för att stabilisera sig i vattnet (likt skäddan på en kajak).

På ryggen har abborren två ryggfenor, en främre och en bakre. De hjälper abborren att hålla sig upprätt och hjälper till vid snabba svängar och stopp.

På stjärten har abborren sin stjärtfena. Det är när abborren slår denna och resten av stjärten från sida till sida som den simmar framåt.

Fenorna består av tunna hudveck som innesluter fenstrålar. Fenstrålarna är förbundna med skelettet och styr genom sina rörelser fenorna. En del av abborrens fenstrålar är taggstrålar - vassa fenstrålar som fisken även använder som försvar.

Steg 3

Hitta analöppningen (a) och urogenitalöppningen (b). Använd tandpetaren för att hitta dem. Om du klämmer lite på buken och stryker den bakåt händer ofta att mjölke eller rom kommer ut ur urogenitalöppningen (eller att avföring kommer ut ur analöppningen).

Förklaring
Titta precis framför analfenan. Här finns två små öppningar. Längst fram och tydligast är analöppningen, där fiskens avföring kommer ut. Bakom sitter urogenitalöppningen. Detta är en gemensam kroppsöppning för två saker; dels fiskens mjölke (sperma) eller rom (ägg), dels fiskens urin.

Steg 4

Hitta de fyra luktgroparna. Använd tandpetaren för att känna i en luktgrop.

Förklaring
Abborren har fyra luktgropar, två på vardera sida om och ovanför munnen. De leder till två små hålrum där det finns nervceller som reagerar på olika lukter. Dessa nervceller har nära kontakt till hjärnans luktcentrum, som sitter längst fram i abborrens hjärna.

Steg 5

Öppna munnen på fisken. Titta på den lilla tungan (a). Känn med fingret var det sitter tänder (b). Titta genom svalget ner i den stora matstrupen (c).

Förklaring
Abborren har en vid munhåla, ett brett svalg och en stor matstrupe - väl lämpade för att äta ganska stora byten. De små och spetsiga tänderna sitter på över- och underkäkens kanter (där människans tänder sitter), men även i svalget bakom tungan och i gommen. Notera att de är riktade bakåt, vilket hjälper fisken att hålla fast sitt byte. Titta ner i den stora matstrupen.

Under sitt första levnadsår äter abborren plankton. Sedan, när den blir runt 11–12 cm lång börjar den även äta insektslarver, kräftdjur och små fiskar såsom löja och mört. När den blir 15–20 cm lång äter den nästan bara fisk och kräftor.

Steg 6

Lyft på ett gällock (a). Klipp av det om du vill. Titta på de fyra gälbågarna (b) därunder.

Förklaring
På vardera sida av fisken finns en gräns som ser ut att markera var huvudet slutar. Detta är ett lock sammansatt av benplattor som du kan lyfta på - gällocket. Under vardera gällock finns fyra stycken gälbågar.

Steg 7 (extra)

Klipp av en gälbåge och lägg den i ett glas vatten. Titta närmare på gälfilamenten (a) och gälräfständerna (b).

Förklaring
Varje gälbåge har på sin utsida två rader av utskott som kallas gälfilament. I varje gälfilament finns massor av små blodkärl, som tack vare att de är så nära vattnet kan ta upp syrgas från det, samt lämna av koldioxid. Fisken måste dock låta vatten passera in genom munnen, för att sedan passera förbi gälbågarna och ut genom gällocket. Titta gärna på vägen som vattnet tar genom munnen och ut genom mellanrummen mellan gälbågarna.

På insidan av gälbågarna sitter små vassa benutskott som kallas gälräfständer. Deras funktion hos abborre är förmodligen flera - skapa ett avstånd mellan gälbågarna, hålla kvar matrester i munnen, samt fånga upp smuts som annars skulle fastna i gälfilamenten.

Steg 8 (extra)

Organ går för övrigt att spara en dag genom att lägga dem i ett glas vatten. I denna dissektion instrueras du endast att klippa bort några organ, men du kan välja att klippa bort alla organ och sedan lägga dem i vattenglas.

Steg 9

Dra av ett par fjäll med hjälp av pincetten. Titta närmare på dem.

Förklaring
Fjällen växer ut från fiskens hud och täcker nästa hela abborren. De fungerar som skydd, likt en rustning. De överlappar varandra i riktning bakåt mot stjärten, vilket minskar motståndet i vattnet. Ovanpå fjällen finns en supertunn och slemmig överhud.

Steg 10

Studera sidolinjen.

Förklaring
På vardera sida av abborren finns en svagt synlig rand som går från gällocket till stjärten. Den kallas sidolinjen och utgörs av små gropar. Groparna sitter på fjäll med små porer i sig, som tillåter en kanal med vatten att passera genom dem längs med fiskens långsida. Vatten kommer in till kanalen genom små porer i överhuden. I denna vattenkanal, som alltså går under överhuden men rakt genom fjällen, sitter med jämna mellanrum speciella nervceller (neuromaster) som känner av vibrationer i vattnet. Abborren kan därmed känna var ett flyende byte eller artfränder i stimmet finns.

Hos en del fiskarter sitter neuromasterna utanpå kroppen, men hos de flesta sitter de en bit in i huden och syns som en sidolinje.

Steg 11

Nu är det dags att undersöka abborrens inre. Du kommer att skapa ett fönster i fiskens ena sida. Var väldigt noga med att inte klippa för djupt, då kan du skada inre organ - du ska endast klippa genom fjäll, hud och muskler. Klipp långsamt och använd nagelsaxen. Lägg abborren på sin högra sida. Stoppa in saxens ena skär i analöppningen och klipp sedan längs med bukens mittlinje så långt du kan tills du når fiskens haka. Klipp sedan längs med gälöppningen upp mot fiskens rygg (här kommer du endast klippa i en hinna). Titta på bilden var du ska sluta. Klipp sedan bakåt mot stjärten längs med toppen av bukhålan tills du hamnar rakt ovanför analöppningen. Klipp slutligen rakt nedåt till analöppningen. Lyft bort ”locket”.

Steg 12

Titta närmare på hjärtat. Se om du kan se dessa tre delar; förmaket (a), kammaren (b) och pulsådersvulsten (c).

Förklaring
Längst fram, under gälbladens buksida, sitter hjärtat. Hjärtat pumpar blodet runt i kroppen. Hjärtat tar emot syrefattigt blod som kommit från hela kroppen. Blodet pumpas sedan direkt till gälarna, där det syresätts, och fortsätter sedan genom hela kroppen för att slutligen återvända till hjärtat.

Ett fiskhjärta har bara ett förmak och en kammare.

Om du tittar närmare på hjärtat kan du se att det är tydligt uppdelat i tre delar; förmaket, kammaren och pulsådersvulsten. Förmaket är den tunnväggiga och mörkröda "klumpen" som är närmast mot ryggen. Förmaket tar emot det syrefattiga blodet från en kort och tjock ven, vilken i sin tur tagit emot blod från två korta vener, en från vardera kroppshalva, vilka i sin tur tagit emot blod från fler och mindre vener och så vidare. Förmaket fyller vid kontraktion på blod i kammaren. Kammaren sitter snett nedanför förmaket, mot magen och mot stjärten, och är muskulös och ljusröd. Kammaren pumpar sedan ut blodet i den tjocka gälartären rakt fram i riktning mot munnen. Den extra tjocka och muskulösa inledningen av gälartären är pulsådersvulsten. Den är nästan vit till färgen. Gälartären delar sedan upp sig i åtta mindre artärer, en till varje gälbåge.

Hos abborre och många andra fiskar kan hjärtat slå ganska lång tid efter döden. Man kan ibland få det att slå några gånger om man klämmer på det.

Steg 13

Hitta levern.

Förklaring
Precis bakom (alltså mot stjärten) om hjärtat sitter ett större halvmåneformat och brunt organ. Det är levern. Levern har flera viktiga funktioner, bland annat att rena blodet.

Mellan hjärtat och levern kanske du kan se en tunn hinna. Denna hinna skiljer den lilla brösthålan, där hjärtat ligger, från den stora bukhålan, där levern och huvuddelen av organen ligger.

Steg 14

Hitta magsäcken; För ned en penna genom munnen, över tungan, ner i svalget och den korta matstrupen. Den kommer då hamna i magsäcken.

Förklaring
Vägen till abborrens magsäck är kort och bred - vilket gör det enkelt för abborren att inta stora byten. Magsäcken kan vara stor eller liten, beroende på om fisken hade ätit innan den dog. I magsäcken bryts maten till stor del ner.

Steg 15

Hitta tarmen. Använd nagelsaxen för att först klippa loss och ta bort levern. Följ sedan den vindlande tarmen mot analöppningen. Du kan behöva klippa loss lite hinnor och fett för att se tarmen bättre.

Förklaring
Från magsäcken leder tarmen maten vidare och i den fortsätter maten brytas ner. Tarmen utgår från mitten av magsäckens buksida. Den går först bakåt, sedan framåt och slutligen bakåt igen. Tarmen leder ut i analöppningen. Mag-tarmkanalen kan ha en hel del fett runt sig.

Där tarmen börjar vid magsäcken finns tre ganska stora blindtarmsliknande bihang. Dessa hjälper till vid matsmältningen.

Steg 16

Hitta mjälten.

Förklaring
I bågen där tarmen vänder framåt igen sitter den avlånga, brunröda mjälten. Den sitter ihop med tarmen, men dess huvudsakliga funktion har inget med matsmältningen att göra. Den renar nämligen blodet.

Du kan behöva klippa loss lite fett från mag-tarmkanalen för att kunna se mjälten.

Steg 17

Studera mag-tarmkanalen närmare. Ta ur mag-tarmkanalen genom att klippa av magsäcken vid hjärtat och tarmen vid analöppningen, samt klippa av hinnor och blodådror som håller fast paketet. Lägg mag-tarmkanalen på skärbrädan och rensa den från fett, blodådror och hinnor. Klipp loss mjälten. Titta om du hittar något byte i magsäcken.

Förklaring
Hinnan som inälvorna fäster vid i bukhålan kallas tarmkäxet. Den innehåller blodkärl som leder till organen.

Steg 18

Hitta testiklarna eller äggstocken (om du inte redan gjort det; ta ur mag-tarmkanalen genom att klippa av magsäcken vid hjärtat och tarmen vid analöppningen, samt klippa av hinnor och blodådror som håller fast paketet).

Förklaring
I bukhålans bakre del ligger antingen två testiklar (om det är en hane) eller en äggstock (om det är en hona). Testiklarna är gulaktiga och innehåller fiskens mjölke (sperma). Äggstocken är orange och innehåller fiskens rom (ägg). Dessa organ kan uppfylla en stor del av bukhålan när det snart är leksäsong. Abborren på bilden var en hona.

Abborren leker på våren och försommaren. Stimmen tar sig då till grunt vatten. Honan släpper ut sina romkorn i ett upp till 50 cm långt sammanhängande "pärlhalsband" av rom, vilken fastnar på en sten eller liknande. Hanen släpper sedan sin mjölke över romen, och spermierna i mjölken tar sig sedan in i och befruktar romen.

Steg 19

Studera simblåsan. Gör sedan håll i och dra bort den.

Förklaring
Den genomskinliga och blåaktiga hinna du ser ovanför bukhålan är undersidan av simblåsan. Detta är en blåsa fylld med gas. Funktionen hos simblåsan är att ge abborren samma densitet som det kringliggande vattnet. Det gör att abborren kan ligga stilla på ett visst djup utan att behöva kämpa emot att den flyter upp eller sjunker ner. Mängden gas i simblåsan, och därmed abborrens densitet, justeras genom att (främst) syrgas och kvävgas vandrar mellan simblåsan och blodet.

Steg 20

Hitta de avlånga njurarna.

Förklaring
Mellan simblåsan och ryggraden ligger de två njurarna. De ser knappt ut som några organ, utan som två långa rödbruna band. Njurarnas funktion är att bilda urin och därmed bli av med restprodukter som hamnar i blodet. Längst bak övergår de båda njurarna i en kort urinledare, vilken sedan leder mot i urinöppningen. På vägen mellan njurarna och urinöppningen finns en liten urinblåsa. Se om du hittar den.

Steg 21 (extra)

Klipp loss och studera ett öga. Klipp upp ögat för att få fram linsen (a) och glaskroppen (b).

Förklaring
Öga sitter fast i både muskler och hinnor. Notera även den tjocka synnerven som ögat också sitter fast i. Ögats bakre del fylls av den geléartade glaskroppen och i den främre delen finns den mindre och hårdare, genomskinliga, linsen.

Linsens funktion är att fokusera ljuset på näthinnan i ögats bakdel. I näthinnan finns synceller som registrerar ljuset, omvandlar det till nervimpulser som skickas till hjärnan via synnerven.

Glaskroppen är den geléartade massa som utgör utrymmet mellan linsen och näthinnan. Den gör att ögat håller formen och innehåller speciella celler som håller den ren och genomskinlig.

Steg 22 (extra)

Nu kommer det svåraste, nämligen att ta fram hjärnan. Klipp av huvudet och börja sedan bakifrån med att klippa loss bit för bit av, eller hela, skalltaket (ett annat alternativ är att börja vid ögonhålorna). Var försiktig så du bara klipper i skallen och inte i den ömtåliga och mjuka hjärnan därunder. Ta bort det gråaktiga fettet som omger hjärnan. Hitta luktloberna (a), storhjärnan (b), synloberna (c) och lillhjärnan (d).

Förklaring
Om du tittar på hjärnan rakt ovanifrån ser du några "klumpar" - lober. De två största loberna, som ligger bredvid varandra, är synloberna. Till dessa leder två synnerver, en från vardera öga. Bakom synloberna sitter lillhjärnan. Bakom lillhjärnan övergår hjärnan sedan till ryggmärgen. Framför synloberna sitter storhjärnan (vilken är mindre än synloberna). Framför storhjärnan kan du kanske se de två små luktloberna. Till dessa leder två luktnerver, en från vardera luktgrop.

I huvudet på abborren finns även otoliterna. Otoliterna är platta och ganska runda stenar (av kalciumkarbonat). De tynger på sinnesceller som ger information om fiskens läge. Det är dock svårt att finna otoliterna i en normalstor abborre om man inte är van, så därför nämns de bara här.

Steg 23

Tillaga abborren!

Förklaring
Det enklaste sättet är följande: Klipp av huvudet och alla fenor. Ta ut alla inälvor och skrapa rent i bukhålan. Stek abborren i smör. Stek tills fiskköttet är vitt och ogenomskinligt, vilket brukar ta 5–10 min på varje sida. Salta och peppra efter smak. Ät exempelvis med potatis och lingonsylt.

Det går även att fjälla och sedan filéa och/eller panera fisken.

Man kan äta fjällen men de är inte särskilt goda, så har du inte fjällat abborren så kan du strunta i att äta skinnet helt enkelt.

Steg 24

Studera skelettet medan du äter eller tillagar fisken. Notera hur fenorna fäster till skelettet. Notera hur ryggraden går. Lägg märke till ryggkotornas utseende. Notera bengördlarna vid bröst- och bukfenorna.
Gilla: Dela:

Senaste





Sidans innehåll

Systersajt från samma tillverkare

Världens Häftigaste


© Experimentarkivet. Roliga och enkla experiment (laborationer) i naturvetenskap (NO) och teknik. Biologi, kemi, fysik, jorden (geovetenskap), rymden (astronomi), teknik, eld, luft och vatten. För barn, vuxna, lärare och pedagoger, förskola, skola, fritids och hemma. Dessutom en lärarhandledning och en faktabok.

Till toppen


© Experimentarkivet. Roliga och enkla experiment (laborationer) i naturvetenskap (NO) och teknik. Biologi, kemi, fysik, jorden (geovetenskap), rymden (astronomi), teknik, eld, luft och vatten. För barn, vuxna, lärare och pedagoger, förskola, skola, fritids och hemma. Dessutom en lärarhandledning och en faktabok.

Till toppen
 
Experimentarkivet.se av Ludvig Wellander. Enkla och roliga experiment/laborationer i naturvetenskap (NO) och teknik att göra i skolan eller hemma. Fysik, kemi, biologi, geovetenskap (jorden), astronomi (rymden) och teknik. Foton och filmer.