Jordgubbe-DNA:t
 
Roliga och enkla experiment för barn och vuxna.

Jordgubbe-DNA:t

Biologi
Vill du känna hur det känns att hålla riktigt DNA i handen? Då är detta experiment om genetik definitivt en hit!
Gilla: Dela:

Film

Det här behöver du

  • 1 st jordgubbe
  • 1 st plastpåse (gärna med zip-lås)
  • 1 dl rödsprit, såsom T-Röd (eller annat som består av minst 70 % etanol eller isopropanol)
  • 1 st glas
  • Yes (flytande diskmedel)
  • Salt
  • 1 st kaffefilter
  • 1 st matskedsmått
  • 1 st teskedsmått
  • 1 st sked
  • Vatten

Steg 1

Lägg T-Röd i frysen minst någon timme innan du påbörjar experimentet. Den ska vara iskall!

Steg 2

Häll 90 ml (6 msk) vatten i glaset. Häll sedan i 10 ml (2 tsk) Yes diskmedel.

Steg 3

Häll också ¼ tsk salt i glaset. Rör om med skeden så att allt blandar sig.

Steg 4

Lägg jordgubben i plastpåsen. Häll även i blandningen du gjort i glaset. Förslut påsen. Skölj ur glaset.

Steg 5

Använd händerna för att mosa jordgubben ordentligt. Inga stora bitar ska finnas kvar.

Steg 6

Placera kaffefiltret över glaset. Häll jordgubbsblandningen i kaffefiltret.

Steg 7

För att skynda på filtreringen, gör ett litet knyte av filtret och pressa försiktigt. (OBS! Försiktigt! Jag har i min otålighet spräckt några kaffefilter. Då får man börja om på steg 6.)

Steg 8

Häll i nästan lika mycket iskall T-Röd som det finns av den övriga blandningen. Häll denna försiktigt längs kanten av glaset.

Steg 9

T-Röd kommer lägga sig som ett eget lager ovanpå resten.

Steg 10

Vänta i några minuter. Använd sedan en sked eller pincett för att plocka upp det vita klibbiga DNA som framträtt.

Kort förklaring

DNA är den långa trådformade molekyl som bestämmer en organisms egenskaper. I denna undersökning har du med några enkla steg lyckats utvinna det DNA som finns i en jordgubbe. Du ser det som de vita, klibbiga strängarna.

Lång förklaring

DNA står för deoxiribonukleinsyra (deoxyribonucleic acid på engelska, därav förkortningen DNA). Det är en lång väldigt lång molekyl, som byggs upp genom sammansättning av flera små molekyler. DNA ser ut som en stege, med sidor och pinnar. Stegen är dock vriden runt sin egen axel. Ordningen på de små molekyler som utgör ”stegpinnarna” är koden som avgör en organisms egenskaper. Ett avsnitt kod, det vill säga ett visst antal steg på stegen, är en gen. En gen innehåller (något förenklat) koden för en viss egenskap, såsom om man är laktosintolerant eller inte. Alla levande organismer, människa eller jordgubbsplanta, har DNA i sina celler. Hos alla organismer förutom bakterier och en annan typ av bakterieliknande organismer som kallas arkéer, finns DNA:t inkapslat i cellens kärna.

En jordgubbe består av miljontals celler. När du mosar jordgubben sprider du ut dessa celler. Dessutom har du sönder den kraftiga cellvägg som omger varje växtcell. Diskmedlet löser sedan upp det cellmembran som finns precis innanför cellväggen. Cellernas innehåll rinner nu ut, inklusive cellkärnan. Diskmedlet löser även upp det membran som omger cellkärnan, och DNA:t rinner ut. Saltet innehåller joner som fäster på DNA-molekylerna och gör dem mer elektriskt neutrala och därmed mindre vattenlösliga. Detta gör att DNA-molekylerna klumpar ihop sig. Dock är klumparna för små för att se ännu.

När du sedan filtrerar blandningen sållar du bort de stora bitar av jordgubben som inte blivit mosade. Men det är när du slutligen tillsätter T-Röd som DNA:t framträder. DNA är nämligen ännu mindre lösligt i etanol (vilket T-Röd består av) än i vatten. Detta gör att DNA ansamlas i ännu större klumpar och blir synligt för blotta ögat.

Det DNA du ser är DNA från miljontals celler. Det är dock inte rent DNA, utan består även av en del andra saker. Den förmodligen största beståndsdelen är de proteiner (histoner) som DNA är lindat runt när det ligger packat i cellkärnan. Dessa proteiner och DNA kallas tillsammans för kromatin, så mer korrekt är kanske att man utvinner kromatin i denna undersökning. Detta är dock nästan lika häftigt som att utvinna DNA, eftersom DNA naturligt i princip alltid existerar som kromatin.

Experimentera

För att göra denna undersökning till ett experiment kan du försöka besvara någon av nedanstående frågor. Glöm inte att förklara resultatet. Du kan även försöka svara på frågorna genom att diskutera i stället för att experimentera.
  • Vad händer om du använder en kiwi istället? (Psst! Det funkar!)
  • Vad händer om du använder en banan istället? (Psst! Det funkar!)
Gilla: Dela:

Senaste





Sidans innehåll

Systersajt från samma tillverkare

Världens Häftigaste


© Experimentarkivet. Roliga och enkla experiment (laborationer) i naturvetenskap (NO) och teknik. Biologi, kemi, fysik, jorden (geovetenskap), rymden (astronomi), teknik, eld, luft och vatten. För barn, vuxna, lärare och pedagoger, förskola, skola, fritids och hemma. Dessutom en lärarhandledning och en faktabok.

Till toppen


© Experimentarkivet. Roliga och enkla experiment (laborationer) i naturvetenskap (NO) och teknik. Biologi, kemi, fysik, jorden (geovetenskap), rymden (astronomi), teknik, eld, luft och vatten. För barn, vuxna, lärare och pedagoger, förskola, skola, fritids och hemma. Dessutom en lärarhandledning och en faktabok.

Till toppen
 
Experimentarkivet.se av Ludvig Wellander. Enkla och roliga experiment/laborationer i naturvetenskap (NO) och teknik att göra i skolan eller hemma. Fysik, kemi, biologi, geovetenskap (jorden), astronomi (rymden) och teknik. Foton och filmer.